Lycklig att glädjen är tillbaka

Dagarna kunde gå ut på att sova och dagarnas mål kunde vara så ”enkla” som att äta och försöka behålla en någorlunda dagsrutin. Dagarna var lika, dag efter dag. Jag minns faktiskt inte så mycket av dessa dagar och när jag tänker på de, ser jag dimma. Det jag minns är att dagarna fylldes av mycket sömn, kämpande med att äta mat då jag helt och hållet saknade matlust, och av tv-kollande. Det som gör att jag inte minns så mycket av den tiden, är att det fanns ingen glädje och jag hade absolut noll energi. Energi och glädje hänger så mycket ihop för mig, utan energi klarade jag inte av att vara genuint glad alls. 

Så ofta som jag fick höra: ”Nu måste du göra saker som gör dig glad, nu ska du njuta av de saker du inte kan göra när du spelar fotboll!” Jag skulle ha älskat att det skulle ha varit så enkelt, men i praktiken var det omöjligt, det handlade bara om att hålla sig ovanför vattengränsen. Jag kunde inte syssla med de saker som skulle ha gjort mig glad eller fått mig att må bra, eftersom min kropp inte tillät just det. Jag som alltid har varit en aktiv människa med dagarna fyllda av träning eller annat aktivitet så märkte jag snabbt hur tomt livet blev utan aktivitet. Men jag hade absolut ingen energi att fylla dagarna med något, så de fick bara bli som de blev. För mig var det ok att det var så, jag insåg att jag hade åkt över gränsen och kunde acceptera att jag mådde dåligt och var tvungen att en stund måste leva på det sättet.

Jag blev helt enkelt inte genuint glad av saker jag gjorde. Men eftersom jag hade blivit fysiskt utmattad så visste jag att det skulle bli bättre, det skulle ta tiden kroppen behöver, men för var dag kom jag närmare den friska jag.

Då var då och nu är nu. I dagens läge kan jag vissa dagar äntligen känna glädje på nytt, känna energin som flyter genom kroppen, känna mig lycklig. Jag kan bara stanna mitt på dagen, och tänka ”Faan, hur kan man har så här mycket energi?” eller ”Nu känner jag mig glad”. Detta är någonting som jag kanske inte stannat och funderat på tidigare, men jag borde ha gjort det. Att helt enkelt stanna för en minut och känna av energin som rusar i kroppen, eller lyckan som pirrar i bröstkorgen. Dessa känslor är bland de finaste känslorna som finns.

Det känns obeskrivligt skönt att efter så många flera månaders dystra dagar, kunna vid den här stunden säga att man är lycklig. Klart jag saknar fotbollen, jag saknar träningen, men jag kan inte dra ur laddaren ännu, inte riktigt ännu. Men oj vad jag längtar att batteriet är fullt laddat och jag kan komma tillbaka starkare än någonsin. Ännu är det inte tid för att köra på till fullo, utan nu ska jag njuta av den nya energin och glädjen som äntligen finns där. Nu är den tiden jag kan göra saker som får mig att må bättre, saker som gör mig glad.

Jag har lärt mig att uppskatta glädje och energi på ett helt nytt sätt, de är verkligen inga självklarheter, de är privilegium.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *